Gråsparv

Jag vill dö. Jag vill verkligen dö. Bara försvinna, bara ut i det mörka.
Hon har en av världens bästa människor.
Allvarligt. Det är sant.
Han-slutade-prata-med-mig-för-länge-sedan.
Jag borde inte bry mig, jag borde inte gråta. Jag vet att vänskapen ska stå över allt.
Men nu fick den sig en törn.
Jag vill försvinna. Dö.
Jag gråter. Jag lipar så jävla mycket just nu.
Jag vill att hon ska ringa, så att jag kan berätta.
För det är bara mitt fel. Jag sade inget. Berättade inte.
Och han är nog gladare utan mig. Men varför? VARFÖR?
Måste det komma något hemskt nu.
Jag som drömde om att bara bli omtyckt, av en enda människa.
Hon som har en så bra människa. Måste hon ta den som gör mig glad när det är mörkt?
Fast hon har nog inte försökt 'ta' någon. Men det känns så.

Herregud vilket hemskt inlägg. Förlåt, jag låter verkligen fulfjortis. Men det är sant.
Jag lider, för inget.

Kärlek är en kemisk kompott. Borde man inte kunna vaccinera sig?